utseende,utseende,utseende...
En vän sa till mig en gång att hon var trött på att höra folk kommentera hennes utseende. Hon sa att när hon fick höra en massa fina komplimanger av olika människor så till slut betydde dom ingenting. När jag får höra en komplimang om mitt utseende så blir jag oftast glad. Men den komplimangen försvinner väldigt snabbt och jag glömmer oftast av dom. Nu tänker ni väl så här att båda de här personerna skryter just nu och att de är trötta på att få höra dessa kommentarerna. Men så är det verkligen inte. Jag är trött på att folk använder ord för mycket och att de till slut blir så obetydelsefulla.
Min vän berättade också till mig att när hon fick höra något om henne som person så blev hon så glad och tog verkligen åt sig det. En annan vän sa en gång till mig en massa fina ord som jag inte trodde skulle komma från den personen och de orden var väldigt viktiga för mig och gjorde verkligen min dag.
Det jag vill komma fram till är att vi är inte vårt utseende, utan vi är vårt inre. Vi känner vårt inre och vi kämpar med det. Så att höra något som går rakt in i hjärtat, det är vad som behövs.
Jag säger inte att man ska sluta säga att folk är fina för det kan göra någons dag. Men om du ska säga det, mena det. Säg det från hjärtat och inte från hjärnan.
Min vän berättade också till mig att när hon fick höra något om henne som person så blev hon så glad och tog verkligen åt sig det. En annan vän sa en gång till mig en massa fina ord som jag inte trodde skulle komma från den personen och de orden var väldigt viktiga för mig och gjorde verkligen min dag.
Det jag vill komma fram till är att vi är inte vårt utseende, utan vi är vårt inre. Vi känner vårt inre och vi kämpar med det. Så att höra något som går rakt in i hjärtat, det är vad som behövs.
Jag säger inte att man ska sluta säga att folk är fina för det kan göra någons dag. Men om du ska säga det, mena det. Säg det från hjärtat och inte från hjärnan.
Kommentarer
Trackback
